Vi är...

Ibland slår det mig hur fantastiska vi människor är. Det finns många som anser att mänskligheten är korkad men det vägrar jag tro. Visst finns det och kommer alltid finnas dårar på vår jord, men att anse att människor i allmänhet är dumma i huvudet är egentligen desto mer dåraktigt.
 
Vi har extrema förmågor till att tänka och uppfatta saker. Vi kan minnas och vi kan välja. Vi kan gå, springa, simma, hoppa och färdas i flera hundra kilometers hastighet. Våra händer gör otroliga saker varje dag. Vi kan skriva, rita och skapa oändligt. Vi kan känna lycka, ilska och sorg och en mängd andra känslor däremellan. Vi kan skratta och gråta, skrika och viska. Vi kan sjunga, dansa och skapa musik. Vi kan hålla intelligenta konversationer med varandra. Vi inspirerar, får ideér och uppfinner. Vi kan laga mat i alla dess former och njuta av alla smaker. Vi kan lära oss, fortare än något annat.
Vi kan se, vi kan lukta, vi kan höra och vi kan känna.
Vi kan visa kärlek till varandra på ett sätt som ingen annan varelse kan.
 
Vi är fantastiska och borde vara mer tacksamma över det.

Talang? Jag?

Vad är egentligen en talang? Antagligen något man fått som en slags gåva, att man föddes med något speciellt som gjort att man blivit bra på en speciell sak.
Jag uppskattar självklart när folk säger att jag har talang när det gäller teckning (eller kanske annat med), men det ligger något i det där ordet som jag tror man lätt kan misstolka. Men jag vet inte riktigt om man kan kalla mina "teckningskunskaper" en talang. Jag kallar det hellre övning.
Jag hade aldrig utvecklats så mycket som jag gjort om jag inte fortsatt rita när jag var yngre. Då hade jag fortfarande suttit som sextonåring och inte ha en blekaste aning om vad kontraster är när det gäller teckning, jag hade fortfarande ritat ögonen i pannan, näsan som ett böjt L och munnen som ett streck. Men jag fortsatte. Jag fortsatte rita, eftersom att jag tyckte det var roligt. Om jag inte tyckt det var roligt hade jag ju knappast fortsatt, och därmed inte utvecklats. För om man tycker något är intressant och kul, då vill man veta mer. Då vill man lära sig vad problemet är när man märker att något ser fel ut på teckningen.
 
När det gäller mig frågade jag alltid. Jag tyckte det var något fel på irisen. Den såg ju så ljus ut. Jag tyckte att ögonfransarna såg så stela ut, att näsan såg lång och förvrängd ut. Att läpparna var så små, och ansiktet så runt. Ofta såg jag dessa fel när jag kollade på mig själv i spegeln, eller på andra personer. Men det var inte alltid jag kunde se exakt vad som var felet. Därför frågade jag.
Jag frågade vanligtvis min pappa, antagligen för att han visste (vet) det mesta, och för att han också ritat en del när han var yngre. Och det han sa, det memorerade jag och förbättrade på nästa teckning. Och på den teckningen kanske det var något annat som såg konstigt ut, och även det ändrade jag på i nästa. Och så fortsatte det. Eller rättare sagt, fortsätter det. Jag utvecklas fortfarande, lär mig nytt och noterar flera nya grejer jag inte gjort förut, hela tiden. Jag är ju trots allt bara 15 år.
 
Jag har inte blivit som jag blev av en tillfällighet. Jag tror inte jag har en talang. I alla fall inte när det gäller teckning, för jag tror faktiskt att alla kan lära sig att rita, bara man vill, har tålamodet och tycker det är roligt. Sen kanske det ligger något extra hos konstnärer som man inte riktigt kan lära ut, utan något som bara finns där och inte går att förklara. Men det är knappast en talang, tycker jag.
Men det kanske finns något annat som gjort att jag aldrig velat sluta, fastän en del teckningar blivit kaos och groteskt fula? Kanske är det mitt tålamod som hjälpt till på traven? Jag vet inte. Jag vet bara att jag älskar att skapa med hjälp av tusentals grånyanserade streck från en blyertspenna på ett vitt papper.
 
För det är just det teckning handlar om.
 
2011 - 2013 (väntar med att visa hela Tom bara för att mwehheh)

Väl förberedd

Jag satt och klappade Pärlans tjocka mage idag, i hopp om att kanske få känna en spark från en liten kattunge.
Det gjorde jag inte, men jag gjorde faktiskt en annan upptäckt. När jag sedan kliade henne på huvudet fick jag en stöt. Och ännu en. Och ännu en. Det episka var att jag fattade vad det berodde på: Elektroner (som finns i atomerna) från pälsen fastnar på min hand när jag gnider den mot hennes päls, och när jag sedan gör det igen vill elektronerna (som är negativt laddade) tillbaka till protonerna (som är positivt laddade), eftersom negativt och positivt dras till varandra. Alltså, när jag klappar henne igen hoppar elektronerna tillbaka, och då uppkommer det stötar. Detta kallas statisk elektricitet och med åska och blixtrar är det precis samma grej.

Och vet ni vad detta bevisar? Nej, inte att jag ska bli NO-lärare, utan att jag kanske åtminstone blir godkänd på det nationella provet i fysik som är på tisdag!!!! Beröm mig!


Förvirrande tanke

Snart är nian slut. Över. Gone. Weg. Jag och min bästa vän Sofie kommer inte gå i samma klass eller på samma skola längre, som vi gjort i snart tio år. Det känns konstigt, verkligen sådär omöjligt. För hon är den som jag säger allt till och berättar allt för, både otroligt onödiga saker och allt annat viktigt snack. Hur ska det gå, när vi båda hamnar i helt olika skolor?
Jag kan inte tänka mig hur det blir. Men jag vet att det kommer vara konstigt. Riktigt konstigt...

Men bara för att vi hamnar i olika byggnader och inte kommer att träffas varje dag som nu betyder det självklart inte att hon kommer att försvinna. För hon är en stor del av mitt liv och jag tänker inte låta henne slippa mig så lätt!

Alltså nej ok.

Jag förstår inte en grej. Kaffe. Kaffe har tydligen blivit något man ska "lära sig" att dricka. När man är vuxen ska man dricka kaffe, annars vet jag inte vad. Jag har själv varit med om vuxna som säger när jag berättat att jag inte gillar kaffe "äsch, du lär dig med tiden", eller "prat, du ska få se senare!"

Men att de inte fattar?! Det finns ett fåtal maträtter/drycker som jag avskyr. Förutom blodkorv, alkohol och lutfisk ligger nog kaffe etta på den listan. Jag förstår inte hur man över huvud taget kan tycka det smakar okej? Av alla drycker jag smakat är kaffe den vidrigaste, UUSCH. Senast jag drack det (första och sista gången) var i typ tvåan, då hade vi någon kulturdag och alla fick en liten kopp och skulle smaka. Jag trodde jag skulle spy, seriöst. Och så tog jag ändå 1000 sockerbitar men nehej. Usch.

Jag förstår inte heller såna som verkligen blir beroende av det. De mår dåligt, på riktigt, om de inte får sitt kaffe. ASSÅ WHAT??? Och sen ska man tydligen lära sig att dricka det själv, bara för att... att..? Ja, varför ska man göra det egentligen? Fattar inte. En sak ska ni ha klart för er, jag kommer aldrig att börja dricka kaffe.
De enda sakerna kaffe är bra till är chokladbollar och mockatårta. That's it.
 
Jag håller mig till te, glögg, vatten, juice och mjölk.
 
//Rebellen Vella
 

Bli trevligare på bussen!!

Godmorgon! För att bara göra er tisdagsmorgon liite hemskare tänkte jag dissa en sak idag! Kom tänka på att jag inte gjort något inlägg i hiss/diss-kategorin, så det är väl på tiden nu.
 
Jag har tänkt på en sak. Vi svenskar är egentligen väldigt otrevliga. Låt oss ta ett exempel på bussen.
 
1. Du går på. Tänk om busschauffören har haft en jättedålig dag, och så kommer du med världens suraste och tröttaste blick. Men hallå, busschaufförer har också känslor, du kan väl åtminstone säga hej och ge ett leende?!
 
2. Okej. Det kanske inte är så konstigt att man sätter sig på en plats där det inte sitter någon annan bredvid när det finns lediga säten för att man vill vara ensam. Men att lägga t.ex. sin väska på sätet bredvid bara för att ingen annan ska kuna sätta sig där är ju bara fööör mesigt...
 
3. Det var ifall det fanns lediga säten. Men seriöst, att ställa sig upp fastän det finns platser bredvid en annan person.. usch. Fy vad lågt säger jag bara!!1!1q1
 
Nu till en hiss istället!
 
Det är bara 4 dagar kvar tills 1 december, då vi börjar öppna våra chokladkalendrar, mumsa i oss lussekatter, glögg och pepparkakor, tända adventsljusen och sjunga med i julsångerna. Äntligen :D

Har ni tänkt på...

...att slang är ett slangord för slangord?
...att ingenting blir lättare, det är bara du som blir bättre?
...att om man har en piercing vid munnen borde ju allt man dricker rinna ut genom hålet?
...att världen hade varit sjukt tråkig om alla var likadana?
...att huvudvärk oftast känns vid pannan, då borde det ju heta pannvärk?
...att jag ska till skolan snart?
 
Bara lite funderingar såhär på morgonkvisten. Jag har faktiskt varit i skolan både i förrgår och igår hihii woow duktigt vella! Känns bra att vara tillbaka men har aldrig riktigt känt mig frisk. Alltid är det nåt, magont, illamående eller huvudvärk.. Har inte gått hela dagarna heller, igår hämtade farfar mig vid 12 och så var jag hos han och farmor en stund på eftermiddagen, mys.
håhåjaja, ITS FRAJDÄJ FRAJDÄJ GÅDDA GED DAWN ÅN FRAJDÄJ!!!
HEJDÅ, HADE BÄST. 
omg, orkade till och med ta en halv egobild igår,
beröm mig!!!
 

Mumin I plural?!

Jag hade en "allvarlig" diskussion igår med Samuel om vad Mumin heter i plural.. Muminar? Muminanar? Mumins? Men då blir det ju som "mumin's väska".. Eller bara mumintroll? Är mumin en ras? Om man samlar olika troll blir ju mumin en ras bland andra troll?
Mumintroll är väl egentligen nakna? Och finns det fler muminraser utanför Mumindalen? Mumindalen skulle väl heta människodalen om det var vi?
Och är verkligen keso gjort av det som nämns..?

Whatever HAHAH. Efter skolan idag ska jag och Sofie in till stan för att käka på ett nytt glasställe här och kika efter kläder osv :] trevligt trevligt.
Ha en bra dag! Och se upp för vad som står på kesoburkarna...


Tid är läskigt

Haha konstig rubrik jag vet.. Men det är läskigt egentligen.. Ibland går det jättefort, ibland går det skitsakta, ibland vill man inte att den ska finnas och ibland vill man inte att den ska rinna iväg...
 
Det som får relatera till detta får väl bli att skolan har gått seegt, och jag jobbade idag också här hemma och det gick sketasegt och jag är verkligen jättetrött nu hahahh. >_<
 
Det som har gått fort är ju mina pojkars ålder.. Snart fyller Bill & Tom 23 år, seriöst, tjugotre?! Och Gusti fyller 24 snart också.. Jag vill inte, de skulle stannat vid 18-20-årsåldern.. :( Det känns ju inte alls längesen som de gjorde sitt genombrott.. o.o
Ok nu låter det som jag är jätteledsen men det är jag inte :D Jag dog idag, verkligen dog. Kollade twitter på rasten i skolan och såg då att cherryradio (typ hahah) gjort detta:
asojodfgjkfonfsaok typ. seriöst jag höll verkligen inne mina skrik och värsta svimmade ahhaha :D:D
men fattar ni?!?! DOM SKA VA PÅ RADIOOO!!!
Aja, nu ska jag typ.. vet inte. Kommer säkert somna snart HAH :c
Hoppas ni haft en bra dag iaf! Pööss 

Augusti D:

Guten morgen!
Hjälp. Det är seriöst augusti idag. Det betyder att skolan snart börjar... :( Egentligen är jag bara mest orolig över nationella osv, och eftersom jag satsar väldigt högt i skolan är jag rädd att mina betyg kommer sänkas pga det.. :S Så typ, hjälp?! D: + att jag inte har en bleeekaste aning om vad jag ska välja för gymnasielinje. Så, hjälp ännu mer??
 
Och som Lilly skrev, jag har aldrig varit med om ett sånt sommarlov som gått så fruktansvärt snabbt. Känns som jag knappt hunnit med nånting? Arghhh.
Haha aja. Fortfarande några veckor kvar på sommarlovet, ska försöka njuta!
Kram C:
Juste, jag hittade min kamera!!!! Den låg under sängen...

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
PokerCasinoBonus