Tillbaka till Startsidan
Twitter: V3LLL4
Tänk att en sådan liten varelse kan stjäla ens hjärta
En katt spekulerar inte om framtiden.
Den analyserar inte det förflutna.
Den har inga ambitioner och känner ingen ånger.
Den accepterar stunden och gör det bästa utav den.
Kamera: Sony a58
Va? Stompf? Knådgummi? Batterisudd?!
Lustiga namn, de där konstiga mojängerna. Och väldigt användbara när man ritar med blyerts. Många har aldrig hört talas om det, så jag tänkte faktiskt skriva lite om dem här.
Stompf
är en vit avlång rulle med spetsiga kanter (som en penna) gjord av hårt ihoppressad papp. Tror jag. Det känns så i alla fall... De finns i många olika storlekar och används till att smeta ut blyertsen till en mjuk blandning (sketans bra till hud) om man inte vill kladda ner pappret med fingeravtryck. Väldigt praktiskt eftersom ens fingertoppar kan ibland bli otympliga om man vill tona t.ex. en ögonlock.
Knådgummi
är som ett sudd, fast inte i fast form. Känns ungefär som leklera och är till för att tryckas mot blyerts där man känner att man tryckt för hårt. "Kornen" från blyertsen fastnar då på den gummiaktiga massan och resultatet blir ljusare. Bra då man kan forma det hur man vill och kan nå mycket små områden.
Batterisudd
är en manick som är precis som det låter; ett suddigum som drivs av batteri. Man använder små "suddstift" i form av cylindrar som sätts fast längst fram på makapären och som sedan snurrar extremt fort när man håller inne en knapp. Det suddar mycket bättre och effektivare än ett vanligt på grund av farten, och är smidigt när man bara vill sudda detaljer.
Stompf och knådgummi brukar finnas att köpa i vanliga bokhandlar eller konstbutiker. Batterisudd kan vara svårare att få tag i, brukar finnas i större butiker i större städer. Jag köpte mitt på internet.
"Hur gör du?!"
Denna fråga har jag fått många gånger när det gäller mina teckningar.
Jag brukar då ställa mig själv frågan; "Jadu... Hur gör jag egentligen?" och kommer oftast fram till svaret "Jag övar."
Det är nyckeln till att bli bättre inom i princip allt, inte bara teckning. Man börjar alltid någonstans, och tycker man att det är något som man skulle vilja fortsätta med och bli bättre på så sätter man ju sig inte ner och väntar på att ett underverk ska inträffa och poff!, så är man plötsligt proffs.
Jag har uppfunnit ett finurligt motto över vad som behövs för att teckna; PPPP, vilket innebär
•Pens
•Paper
•Practise
•Patience
Det är faktiskt det viktigaste för att man ska lyckas. Pennor, papper, övning och tålamod. Självklart behövs dessutom motivation - man ska tycka det är roligt, annars brukar det oftast gå åt skogen och det slutar med att det inte finns någon vilja eller djup bakgrund i konstverket. Det blir ytligt och bara fel.
Slänger ut ett av många bevis på att övning ger färdighet:
Öga ritat av mig år 2011.
Öga ritat av mig år 2014.
Hur många ögon jag ritat mellan dessa tre år vet jag inte. Väldigt många, kan jag ju påstå. En del har blivit så dåliga att jag slängt dem, men jag har ju alltid kunnat se vad det är jag gör för fel och kunnat förbättra det i nästa. Det är riktigt häftigt att se resultatet efter en lång process. Så, gott folk, sluta aldrig öva!! Jag kommer då aldrig göra det.
Till teckningen ovan tror jag att jag använde fyra olika pennor: En stiftpenna, en 6B-penna, en svart fineliner och en vit gelpenna. Dessutom användes sudd, stompf och knådgummi flitigt. Överdrivet mycket material behövs inte. Sedan får man helt enkelt sätta sig och experimentera med kontraster, former, toner och detaljer. Använd gärna en referens- eller spegelbild första gångerna och iaktta den noga.
Så till er som frågar "hur jag gör" är mitt huvudsakliga svar PPPP.
Splash
Det är sketans roligt att leka med såna här bilder i photoshop. Denna är fotad rakt ovanifrån en liten fontän i farmor och farfars trädgård. Tänk så annorlunda det kan se ut på bild jämfört med ens egna ögon om man kortar ner på slutartiden!
Äpple
Leta lite hemma efter saker som inte används. Till exempel ett akvarium och lite omogen fallfrukt. Plötsligt har du oändliga möjligheter för häftiga bilder! Kamera: Sony a58
Pink, pink, pink
När jag var mindre önskade jag alltid att det fanns lyckliga små feer med glittrande vingar som bodde i eller under blommor och klädde sig i rosenblad och som bara visade sig när ingen såg. Antagligen något som många flickor drömt.
Bilderna är tagna i ett så kallat rosarium någonstans på Västkusten. Kamera: Sony a58